Alla kan drömma  

Gott med popcorn till CSI

Perfecto! ;)

                                      Put your life in pictures ♥

Ibland känns det som om man vore helt osynlig och obetydlig,
ingen vill umgås med en. Vissa trivs med att vara osynlig och jag fattar inte
hur.  Jag är som en droppe i Stillahavet,
ingen lägger märke till en. Som om alla andra vore något extra. Den känslan når
mig ofta, ibland undrar jag vad som egentligen är haken. Vissa är jätte
populära och vissa blir behandlade som luft, det är ingen trevlig känsla att
ha. Varje dag släpar man på känslan av att bli behandlad som ingenting. Det är
bara ohyfsat, ingen borde bli behandlad så. Jag vet hur det känns, för jag har
alltid varit luft för alla.

Mina dagar är alla desamma, något kul då och då men inte
ofta. Saknar att vara liten, då hade man bra vänner och ingen var dum mot en
och, jaa… allt var bra!  Saknar att vara
riktigt betydelsefull, en gång i tiden ville alla vara med mig. Sen kommer det
någon ny och man blir det man blir…